Så användes miljonerna till välfärdsteknik 2018

2018 tillförde regeringen 350 miljoner till kommunerna för att implementera välfärdsteknik. Nu har Socialstyrelsen kommit med sin årliga rapport om hur långt kommuner och regioner  har kommit med sin implementation av välfärdsteknik, där de även följer upp hur dessa medel användes. Vi har läst rapporten och tagit ut de mest intressanta lärdomarna.

Socialstyrelsen har sedan 2014 haft i uppdrag att följa upp hur det går för kommuner och regioner att implementera välfärdsteknik. I årets rapport står det att läsa om utvecklingen i allmänhet, men även ett speciellt avsnitt om hur kommuner använde de 350 miljoner kronor som regeringen sköt till 2018, i syfte att öka takten på implementeringen.

Snabb utveckling

I allmänhet går det framåt. I januari i år hade 85 procent av alla kommuner digitaliserat samtliga av sina trygghetslarm. Målsättningen är att alla trygghetslarm ska vara digitala. Samtidigt har flera kommuner stött på problem vilket gjort att de ännu inte kunnat uppdatera alla larmen. Framför allt beror det på att den digitala infrastrukturen, alltså fiber eller mobilt bredband, inte finns tillgängligt hos samtliga brukare. Det är speciellt problematiskt på landsbygden. I det sammanhanget är det intressant att se hur nästa generations mobila nät, 5G, utvecklas framöver. Där finns ett möjligt orosmoln genom att Post- och telestyrelsen, som tilldelar licenserna för utbyggnad av nätet, inte kommer att villkora dessa med krav på täckning i hela landet. Vi hoppas såklart att det kommer att lösa sig, för framtidens vård och omsorg sker i hemmet och utan en stabil och säker uppkoppling kommer det att vara svårt att genomföra på ett bra sätt.

Utvecklingen går samtidigt framåt på många fronter med uppkopplade, digitala välfärdstjänster. Mobila trygghetslarm (gps-larm) finns nu i 62 procent av kommunerna, att jämföra med 26 procent 2016. Nattillsyn med kamera har ökat lika snabbt, från 23 procent 2016 till 58 procent i årets enkät. Här är det uppenbart att kommunerna ser fördelarna med den digitala, uppkopplade tekniken och samtidigt verkar det som att brukarna också ser fördelarna – annars hade det ju varit svårt att genomföra.

Stöd för personalen

Välfärdsteknik är samtidigt så mycket mer än enbart produkter, tjänster och lösningar för brukaren. Minst lika viktigt är det stöd som personalen kan få i sitt arbete och för att förbättra sin arbetsmiljö. Där händer det också mycket just nu. Elektroniska planeringsverktyg i form av mobila applikationer finns nu i 88 procent av kommunerna, och vi vågar oss på en gissning att resterande kommuner snart kommer att följa efter. Enkäten visar att nästan alla kommuner håller på med utredningar, förberedelser och upphandlingar på välfärdsteknikområdet.

Planeringsverktygen är inte bara passiva verktyg. De gör det möjligt att säkert dokumentera besök och insatser direkt vid besökstillfället, de innehåller scheman och adresser och i många fall används de även för att låsa upp dörrar digitalt och på så sätt minska risken för att nycklar försvinner. Samtidigt är det många verktyg som bara löser delar av de uppgifter som de skulle kunna lösa. 2015 kunde vård- och omsorgspersonalen dokumentera digitalt i bara fem procent av kommunerna. 2019 var siffran uppe i 32 procent – långt ifrån de 88 procent som har planeringsverktyg i mobila applikationer.

350 miljoner

Hur användes då de 350 miljonerna som regeringen sköt till 2018? Till att börja med konstaterar Socialstyrelsen att samtliga 290 kommuner har rekvirerat medel, även om ungefär 13,5 miljoner kronor inte blev använda. Fokus för kommunerna har i första hand varit stöd till personalen, även om vissa investeringar också gjorts på produkter, tjänster och lösningar till brukare.

Det som främst sticker ut är investeringar i läsplattor och smarta telefoner. Hela 58 procent av kommunerna har använt medel för att göra sådana inköp. Det är såklart inte konstigt alls – många av lösningarna idag bygger på smarta telefoner och plattor för att styra och använda. Då behöver utrustningen finnas hos personalen.

38 procent av kommunerna har investerat i digital journalföring på olika sätt, vilket innebär att vi förväntar oss att andelen kommuner där personalen kan dokumentera digitalt kommer att öka markant till kommande års rapport från Socialstyrelsen! För att kunna hantera allt detta nya har 36 procent av kommunerna dessutom satsat på kompetensutveckling av personalen för en del av medlen.

Glädjande är också att allt fler kommuner installerar trådlöst nätverk på särskilda boenden. Ungefär 74 procent av kommunerna uppgav i årets enkät att de kan erbjuda wifi på minst ett särskilt boende i kommunen, men 52 procent av kommunerna använde dessutom medel från de 350 miljonerna för att ytterligare bygga ut detta. Det är en välkommen utveckling. Dels krävs det såklart bra trådlös uppkoppling för att personalen på särskilda boenden ska kunna använda alla tekniska lösningar på bästa sätt. Men det är även bra för de boende. Samhället blir allt mer digitalt och beroende av uppkopplingar. Dessutom är de som är äldre och börjar få behov av platser på särskilda boenden allt oftare vana vid att vara uppkopplade. Att då kunna erbjuda dem tillgång till den digitala världen blir en självklarhet.

De investeringar som gått direkt till nytta för brukare har i första hand handlat om trygghetsskapande åtgärder, som exempelvis trygghetslarm, trygghetskameror, gps-larm, sensorer och passiva larm. Även en del investeringar i utrustning som främjar självständighet och delaktighet har gjorts. Slutligen finns en liten andel investeringar i teknik som höjer livskvalitet, så som elektroniska sällskapsdjur och utrustning för motorisk och kognitiv träning.

Framtiden ser ljus ut

Genom att kommunerna nu fått möjligheten att investera i både grundläggande digital infrastruktur med wifi, smarta telefoner och plattor, samt kompetensutveckling hos personalen, ser vi positivt på framtiden. När personalen känner sig säkrare med den digitala tekniken och ser fördelarna med den, är möjligheterna större att också implementera dessa i den ordinarie verksamheten. Vi på Camanio Care är övertygade om att det här kommer att bidra positivt till arbetsmiljö och kvalitet i vård och omsorg, vilket är en vinst för både personal och brukare.