På spaning efter den digitala vården – Svenskarna och Internet

Svenskarna och Internet är en årlig rapport som publiceras av Internetstiftelsen och bidrar med statistik och insikter om hur användning av internet utvecklas i Sverige. Nytt i årets rapport är ett fokus på digitala samhällstjänster. Närmare bestämt har 10 utvalda tjänster inkluderats i undersökningen, bland annat sjukvårdens digitala e-tjänster.

Sveriges regering har ett högt övergripande mål; att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Till det ska Sverige år 2025 vara bäst i världen på e-hälsa, en vision som innebär en målsättning att öka digitalisering i hälso- och sjukvård. Genom digitaliseringen finns det möjlighet att skapa effektivitetsvinster, minskad kostnad för skattebetalare samt en ökad service till befolkningen. Vissa grupper riskerar dock att hamna utanför ett allt mer digitaliserat samhälle.

Överlag anser majoriteten av svenskarna att digitala samhällstjänster underlättar för dem vilket Mobilt BankID bidragit stort till. Det finns också en mindre grupp som anser att dessa e-tjänster försvårar, i synnerhet bland de äldsta i vårt samhälle.”[1]

Under 2019 har det talats mycket om vårdappar som ersätter fysiska läkarbesök. Enligt en kartläggning från SVT nyheter Örebro[2] har antalet digitala vårdbesök ökat från 200 000 till över 550 000 under 2018. Trots detta är det nämnvärt fler som använder sjukvårdens e-tjänster för att boka tid till det fysiska läkarbesöket än som använder vårdappar för ett digitalt besök. Till exempel använder endast 4% i åldrarna 66-75 år vårdappar som ersätter fysiska besök, samt 3% i åldern 76+. För sjukvårdens övriga e-tjänster är det 40% av äldre över 65 som utnyttjar tjänsterna, och motsvarande 32% av de över 75 år.

Bild hämtad från Svenskarna och internet 2019

Enligt rapporten tenderar äldre personer att ha en lägre digital mognad och är vana vid att sköta sina ärenden utan digitala tillvägagångssätt. Det är därför viktigt att samhället skapar inkluderande lösningar för grupper som har svårare att ta till sig digitaliseringen och dess möjligheter. De kanske inte har tillgång till rätt verktyg, inte har kunskapen eller förståelsen för tjänsternas för- eller nackdelar och riskerar därför att hamna i digitalt utanförskap. Endast 65% av personer över 66 år anser att digitala samhällstjänster underlättar till skillnad mot 85% av befolkningen överlag.

Bild hämtad från Svenskarna och internet 2019

En plats där digitala vårdappar och e-tjänster kan underlätta är på landsbygden, där avstånden är större jämfört mot i staden och det kan vara svårare att sig till sjukvården. Rapporten visar dock det motsatta; att användningen av digitala vårdtjänster är högre i storstäderna. Det kan delvis bero på demografiska anledningar, att fler äldre är bosatta i glesbygden och fler yngre i städerna. Trots denna skillnad i användning av vårdtjänster samt vårdappar uppger rapporten att 98% av hushållen har tillgång till internet hemma samt att 95% av befolkningen använder internet dagligen. Men av de som inte använder internet upplever en femtedel fortfarande att tekniken är en tröskel; den är för svår att använda vilket gör att de inte klarar av att göra de saker de skulle vilja.

Ett viktigt steg framåt för samhället är därför den fortsatta tillgängligheten till information och utbildning i att använda tekniska enheter och digitala tjänster, så att alla får möjlighet att dra nytta av tekniska och digitala möjligheter.

Läs hela rapporten Svenskarna och Internet här!