Måltiden

Skapa en positiv upplevelse för alla!

Även människor med särskilda behov skall ha rätten till ett anständigt liv. Kom ett steg närmare med ny och smart teknik.

Förekomsten av undernäring bland äldre är hög. Enligt studier från Kristianstad Högskola rör det sig om hela 65 procent som löper risk för undernäring. Man har också kunnat konstatera att antalet undernärda äldre ökar kraftigt och förväntas att fortsätta öka. Undernäring bland äldre utgör redan idag ett stort samhällsproblem, som förväntas att bli ännu större om inte kraftfulla insatser kan sättas in.

På sida 62 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:10) om förebyggande och/av behandling av undernäring ska alla verksamheter inom vård och omsorg ha rutiner för att bedöma risk för undernäring, ge behandling och/eller remittera till annan vårdgivare vid behov.

Många patienter som är undernärda eller är i riskzonen för att utveckla undernäring
behöver inte bara näringsstöd. De behöver även individuellt anpassade
ätstödjande åtgärder av olika slag. Ätstödjande åtgärder syftar till
att stödja, underlätta och göra det möjligt för patienten att uppnå ett optimalt
energi- och näringsintag, och känna värdighet och välbefinnande genom
kosten. Ätstödjande åtgärder är till exempel matning, äthjälpmedel och assistans eller tillsyn vid måltiderna.

Se signalerna

Om man redan på ett tidigt stadie kan upptäcka signalerna för om en person äter fel eller för lite mat skulle både ett stort mänskligt lidande undvikas och höga samhällskostnader minskas.

Åldrandet

Åldrandet är förknippat med flera psykologiska, fysiologiska och sociala förändringar. Många av dessa har negativa effekter på aptit, förmåga att äta och upptag av näringsämnen, vilket tydligt ökar risken för undernäring.

Hälsan

Hälsotillstånd, biverkning av sjukdom och medicinering är bidragande faktorer för hur aptiten fungerar. Psykologiska faktorer som sinnesstämning och värderingar, tillsammans med depression och eventuell demens har stor inverkan på aptiten och därmed på födointaget.

Fysiska faktorer

Dysfagi, dvs tugg- och sväljsvårigheter, är vanligt bland äldre och bland dem med neurologisk sjukdom. Dysfagi är en vanlig orsak till undernäring.Att inte kunna äta själv, utan att vara beroende av andra för att kunna äta, är ytterligare en bidragande orsak till undernäring.

Måltiden utifrån sju perspektiv

Ansvar och planering

Är en nyckelfråga och handlar om ledarskap, kommunikation, samarbete och involvering. Hur har verksamheter som ordinärt eller särskilt boende fördelat ansvaret mellan vårdprofessioner och chefer? Är det ett uttalat eller outtalat ansvar? Finns rutiner och rollbeskrivningar?

Självständighet och delaktighet

Lyhördhet, bemötande med stort inkännande och ödmjukhet inför individens situation är väldigt viktigt inom vård och omsorg. Den som vill och har möjlighet skall erbjudas stöd och hjälpmedel att så långt det är möjligt bibehålla självständighet kring sin måltid.

Ergonomi

Den vanligaste orsaken till svårighet att äta är en dålig sittställning. 50 % av de som har svårt att äta sitter helt enkelt fel. Ibland kan det räcka med enkla åtgärder för att matplatsen skall fungera bra, i andra fall kanske en arbetsterapeut behöver tillkallas för att titta över sittställningen.

Sociala aspekter

Måltiden är ”kronan på verket” i vårt sociala samspel. Det är under måltiderna som vi befäster och bekräftar vår sociala ställning, identitet och självbild. Kultur, tradition, religion och seder manifesteras under måltiden vilket självklart påverkar hur och vad vi äter.

Alla sinnen

Det finns ett talesätt som säger att ”man äter med ögonen” och vi äter även med näsan och munnen genom att uppleva doft och smak. Även öronen kan spela in då även ljud kan påverka vår måltidssituation. Alla våra sinnen har därför inverkan på måltiden.

Nutrition

Många personer behöver mat med ett individuellt anpassat energi- och näringsinnehåll. Risken för undernäring är störst för äldre som bor hemma och kan bero på en rad olika saker, däribland olika typer av ätsvårigheter, men även mindre lust till att äta för att personen inte vill äta ensam.

Munhälsa

Om det finns misstanke om dysfagi (svårigheter att äta) bör sväljfunktionen undersökas och eventuellt revidera vilken konsistens som maten har. Det är också viktigt att ha en ren munhåla och omsorgsfullt omhändertagna tänder.

 

Mealtime Quality Index

MQi mäter processkvaliteten inom måltidssituationen baserat på forskning, erfarenheter och svenska samt internationella riktlinjer för kvalitetsindikatorer för måltiden. MQi är ett index som ger en unik möjlighet att få reda på hur just er verksamhet ligger till. Mätningen består av frågor som riktar sig till personal och boende/vårdtagare. Frågorna besvaras genom en IT-baserad lösning som är tillgänglig via AppStore.

 

(Appen har endast stöd för iPad/iOS. Ej smartphones eller ex. surfplattor för Android).

 

Läs mer

 

Enhetschef i Stockholms stad säger så här om MQi

”Lätt att förstå rapporten och att visa den för andra samtidigt som den gett upphov till diskussioner bland personalen om hur de kan jobba vidare med måltidssituationen.”

Anneli Lagerberg

Enhetschef på Vård och Omsorgsboendet Väderkvarnen i Stockholms stad

 

 

Utbildning

Kvalitetssäkring av måltidssituationen.

Utbildningen är tvärprofessionell och baserar sig på vår filosofi ”Måltidspusslet” - ett förhållningssätt till måltiden utifrån sju olika perspektiv - samt måltidsforskning där boken "Svårigheter att äta" (Westergren, A. (red.) (2003). Lund: Studentlitteratur.), utgör en stor del av innehållet.

Genom samarbete med olika universitet och högskolor kring måltidsforskning utvecklas utbildningen kontinuerligt i och med att vi har möjlighet att ta del av den senaste forskningen.

Utbildningen riktar sig till två målgrupper:

  1. Omvårdnadspersonal och assistenter.
  2. Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, dietister, logopeder och sjuksköterskor.

Vi genomför en liknande halvdagsutbildning som en del av det ordinarie innehållet i Karolinska Institutets arbetsterapiutbildning.

 

Utbildningen är ny i sitt slag och just nu finns det ingen annan motsvarighet i Sverige. Den genomförs vid ett tillfälle och ges antingen under tre eller sju timmar beroende på inriktning. 

 

Cecilia Eriksson

Utbildare och vägledare

Utbildning

Låt oss kontakta er och berätta mer

Fyll i formuläret så kontaktar vi er.